u`teplats subst. ~en ~er ORDLED: ute--plats-en

altan, som uteplats använd öppen utbyggnad eller platt tak på ett hus.

atrium, det romerskt antika bostadshusets centrala rum omgivet av mindre rum och med taköppning i mitten ( compluvium) samt därunder en nedsänkt bassäng ( impluvium).

atriumhus, typ av småhus som i grupp är sammankopplade och invändigt rumsdisponerade så att varje hus erhåller en kringbyggd mindre gård eller uteplats, ett atrium.

trafikbuller, oönskat ljud från väg-, tåg- och flygtrafik.

balkong, en med skyddsräcke försedd platta som från en byggnads övre våningar helt eller delvis skjuter ut från fasaden.

2trall subst. ~en äv. ~et, ~ar äv. ~ ORDLED: trall-en

balkong [-åŋ´] subst. ~en ~er ORDLED: balk-ong-en