u`tfalla verb utföll utfallit utfallen utfallna, pres. utfaller ORDLED: ut--fall-er SUBST.: utfallande; utfall (till 1)

Chrusjtjov, Nikita, född 5 april 1894 (17 april enligt nya stilen), död 11 september 1971, sovjetisk parti- och regeringschef.

utfall kan betyda ett resultat av en beräkning.

von Utfall, Jean, 1681–1749, sjömilitär, amiral 1742.

falsifikation, vetenskapsteoretisk term använd om det som vederlägger en vetenskaplig teori.

beteendeekonomi, engelska behavioral economics, inriktning inom nationalekonomi där psykologiska och sociala faktorers effekter på människors ekonomiska beteende analyseras, ofta med experimentell metod.

Rabelais, François, född ca 1494, död 1553 (troligen 9 april), fransk författare och läkare.

beslutsteori är olika teorier kring hur beslut fattas. De kan indelas i normativa teorier och deskriptiva teorier.

budget, en sammanställning av förväntade inkomster och utgifter under en viss tid, ofta ett år.

stokastisk variabel, inom sannolikhetsteorin en numerisk funktion av ett slumpmässigt experiment, där de olika möjliga utfallen tilldelas bestämda sannolikheter.