u`tsida subst. ~n utsidor ORDLED: ut--sid-an

durian, durion, durio, Durio zibethinus, art i familjen apbrödsväxter.

membran, tunn skiljevägg eller hinna, hos den levande cellen den struktur som omsluter cytoplasman och avgränsar den från den yttre miljön (cellmembran, plasmamembran) samt de strukturer som avgränsar organeller inuti cellen; en äldre benämning är enhetsmembran.

spor, hos växter, alger och svampar en en- till flercellig, könlös förökningskropp, som ofta bildas av ett särskilt organ, ett sporangium, och som frigörs och utvecklas till en ny individ.

vilopotential, den elektriska spänning ( membranpotential) som normalt finns mellan cellmembranets insida och utsida hos alla levande celler.

slida, vagina, slemhinnekanal som förbinder livmodern med de yttre könsorganen.

G-proteinkopplade receptorer, GPCR:s, stor familj av receptorer på cellens utsida som reagerar på olika stimuli genom att aktivera G-proteiner på cellens insida.

signaltransduktion, inom cellbiologi den process genom vilken en kemisk, mekanisk eller elektrisk signal som når en cells utsida förstärks, oftast i flera steg, och sedan utlöser en aktivitet inne i cellen.

G-proteiner, grupp av signalöverförande proteiner på cellmembranets insida.

Knossos, arkeologisk fyndort på Kreta, 5 km sydöst om Heraklion, bl.a. omfattande lämningarna av den minoiska kulturens största palats, först undersökt (och delvis rekonstruerat) 1900–36 under ledning av Arthur Evans.