-
vansinne
va`nsinne subst. ~t ORDLED: van--sinn-etSvensk ordbok -
vansinneskörning
va`nsinneskörning subst. ~en ~ar ORDLED: van-sinn-es--kör-ning-enSvensk ordbok -
Sofokles
Sofokles, 497–406 f.Kr., grekisk dramatiker, vid sidan av Aischylos och Euripides antikens främste. -
Herakles
Herakles (grekiska Heraklēs, latin Hercules), Herkules, antik mytgestalt, den mest populäre av alla grekiska heroer, son till Zeus och Alkmene. -
mytomani
mytomani, sjuklig benägenhet att ljuga och förvränga verkligheten. -
paranoia
paranoia, intensiva känslor och tankar relaterade till förföljelse, hot, eller konspiration; den vanligaste formen av vanföreställning.
-
Bellerofon
Bellerofon, Bellerofontes, i grekisk myt en hjälte från Korinth. -
dipsomani
dipsomani, tidigare använd benämning på alkoholmissbruk, särskilt på så kallat periodsupande.
-
mani
mani, psykisk störning med förhöjd grundstämning som dominerande symtom. -
kleptomani
kleptomani, impulsivt, tvångsmässigt stjälande.