-
varseblivning, i psykologin detsamma som
perception.
-
varsel, enligt flera lagar inom arbetsrätten benämning på ett besked om tilltänkt åtgärd.
-
varse [va`rse el. vars`e]
adj., ingen böjning
ORDLED: var-se
Svensk ordbok
-
varselljus, framåtriktade lyktor med vitt eller gult ljus avsedda att öka bilens synbarhet i dagsljus.
-
varselavgift, påföljd för arbetsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar att ge varsel enligt lagen om anställningsfrämjande åtgärder.
-
varsel, form av händelseomen (se
omen) och ofta synonymt med
tyda.
-
varselmärkning, standardiserad upplysning om risk för personskada eller plats för skyddsmedel.
-
induktion, inom logik, matematik, vetenskapsteori m.fl. områden slutledning i vilken man sluter sig till ett generellt samband från ett antal enskilda fall.
-
varseblivning [va`rse- el. vars`e-]
subst. ~en
ORDLED: var-se--bliv-ning-en
Svensk ordbok
-
varselljus [va`rs- äv. vars`-]
subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: varsel--ljus-et
Svensk ordbok