varseblivning, i psykologin detsamma som perception.

varseblivning [va`rse- el. vars`e-] subst. ~en ORDLED: var-se--bliv-ning-en

kognition, de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras.

Demokritos från Abdera, ca 460–ca 370 f.Kr., grekisk materialistisk filosof, jämte Leukippos den viktigaste företrädaren för den antika atomteorin (jämför atomlära).

perception, varseblivning, den grundläggande funktion genom vilken levande varelser håller sig informerade om relevanta aspekter av sin omgivning och sin egen relation till dessa.

gestaltlagar, principer för hur vår varseblivning organiserar delar till helheter; se gestaltpsykologi.

sensorik, sammanfattande benämning på processer som ger upphov till eller påverkar sinnesförnimmelser (sensationer) och tillhörande varseblivningar (perceptioner).

socialpsykologi, gren inom beteendevetenskaperna som studerar hur det sociala samspelet mellan individer fungerar och påverkar de inblandade.

attityd, kroppsställning, kroppshållning, pose; eller inställning, förhållningssätt.

uppmärksamhet, selektiv funktion inom varseblivning som innebär att vissa aspekter i omgivningen fokuseras.