vridning, deformationstyp hos stänger och balkar, se torsion.

vri`dning subst. ~en ~ar ORDLED: vrid-ning-en

kinetisk energi, rörelseenergi, den form av energi en kropp har på grund av sin rörelse.

vri`dningsaxel subst. ~n vridningsaxlar ORDLED: vrid-nings--axl-ar

optisk aktivitet, optisk vridningsförmåga , egenskapen hos vissa ämnen att vrida polarisationsplanet hos planpolariserat ljus.

skräcklitteratur, litteraturgenre.

diskus, diskuskastning, gren inom friidrott.

vinkel, benämning på två från en punkt utgående rätlinjiga halvstrålar.

kinematik, den del av mekaniken som beskriver kroppars rörelse utan beaktande av rörelsens orsaker.

enantiomeri, strukturkemiskt begrepp som beskriver en typ av stereoisomeri där två grupper av atomer är strukturellt och kemiskt identiska i alla avseenden utom att de förhåller sig till varandra som objekt och spegelbild och att de inte kan bringas i överensstämmelse genom enbart vridning och förskjutning.