ätt`ling subst. ~en ~ar ORDLED: ätt-ling-en

meänkieli, tidigare benämnd tornedalsfinska, ett språk som talas i svenska Tornedalen och Malmfälten.

diaspora, benämning på folkgrupp som lever utanför det geografiska område som människorna i gruppen definierar som sitt hemland.

Gustav Vasa (egentligen Gustav I), född troligen 12 maj 1496, död 29 september 1560, svensk kung 1523–60, son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Ekaätten).

häst, eller tamhäst, är sedan årtusenden ett av människans viktigaste husdjur.

urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

kalif. Vid profeten Muhammeds död 632 valdes Abu Bakr som efterträdare till Muhammed, även i politiskt hänseende. Från Abu Bakrs efterföljare Umar ibn al-Khattab (634–644) blev titeln khalīfa rasūl Allāh, ’Guds sändebuds efterföljare/ställföreträdare’, den allmänt vedertagna titeln på ledaren för den islamiska staten.

rastafari, religiös-etnisk rörelse från Jamaica (Västindien); även anhängare av denna rörelse.

islamofobi, socialt reproducerade fördomar om och aversioner mot islam och muslimer samt handlingar och bruk som angriper, exkluderar eller diskriminerar människor på grund av att de är eller antas vara muslimer och associeras till islam.

shia, shī˙a, förkortning av shī˙at ˙Alī (’Alis parti’), den gren av islam som (i motsats till sunni) räknar Ali ibn Abi Talib och manliga ättlingar till honom och Fatima som det muslimska samfundets legitima ledare (se Ali).