åska är elektriska urladdningar i luften vilka ofta följs av ett muller.

2ås`ka verb ~de ~t ORDLED: åsk-ar SUBST.: åskande; 1åska

1ås`ka subst. ~n åskor ORDLED: åsk-an

klimat, de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden m.m.

naturkatastrof, katastrof orsakad av naturliga händelser med allvarliga följder för samhälle och miljö.

väder är vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats vid en viss tid.

tornado, i engelskspråkiga länder benämning på intensiv luftvirvel, se tromb.

JHVH, det viktigaste gudsnamnet inom judendomen, namnet på Israels gud.

monsun, årstidsvind, vind som orsakas av skillnader i temperatur mellan större hav och kontinenter, vilka är varma på sommaren och kalla på vintern (se atmosfären: Västvindsbältets instabilitet och lufthavets allmänna cirkulation).

blixt är en elektrisk urladdning som uppkommer mellan positivt och negativt laddade fält, se åska.