ordovicium, geologisk period, ca 488–444 miljoner år före nutid, även namn på det geologiska system (lagerföljd) som bildades under denna period.

äldre ordovicium, geologisk epok, ca 488–472 miljoner år före nutid, omfattande tidsåldrarna tremadocium (äldst) och floium.

yngre ordovicium, geologisk epok, ca 461–444 miljoner år före nutid, omfattande tidsåldrarna sandbium (äldst), katium och hirnantium.

mellersta ordovicium, geologisk epok, ca 472–461 miljoner år före nutid, omfattande tidsåldrarna dapingium (äldst) och darriwilium.

ordovicium [-vi´si-] subst. ~ el. ~et ORDLED: ordovici-um

kalksten, sedimentär karbonatbergart som till minst 50 % består av kalciumkarbonat, huvudsakligen i form av mineralet kalkspat.

ryggradsdjur, kraniedjur, kraniater, vertebrater, Vertebrata (syn. Craniata), understam ryggsträngsdjur som omfattar överklasserna rundmunnar (klasserna pirålar och nejonögon) och käkförsedda ryggradsdjur (klasserna broskfiskar, benfiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur).

kambrium, geologisk period, ca 542–488 miljoner år före nutid, även namn på det geologiska system (lagerföljd) som bildades under den kambriska perioden.

sjöstjärnor, Asteroidea, klass tagghudingar med ca 1 800 nutida arter i alla hav, varav 25 vid svenska västkusten.

geologi är läran om jordskorpans uppbyggnad, sammansättning och utveckling och om de processer som förändrar den.