dispaschör, av regeringen förordnad person med domarkompetens som bl.a. har till uppgift att fungera som domare vid tvist mellan försäkringsgivare och försäkringstagare om ersättningsskyldighet på grund av avtal om sjöförsäkring.

dispaschö´r subst. ~en äv. ~n, ~er ORDLED: dis-pasch-ör-er

dispasch, sjörättslig utredning av haveri och inträffade skador, som underställs en särskild juridisk tjänsteman, dispaschör.

von Breda, Carl Fredric, 1759–1818, konstnär, professor vid Konstakademien 1796–1810.

Pineus, Conrad, 1872–1945, dispaschör och kulturpersonlighet i Göteborg.