fon, benämning på en förekomst av ett enskilt språkljud (till skillnad från språkljud som typer, för vilka termerna fonem och allofon används).

fonetik, en vetenskap som utgör en del av det språkvetenskapliga studiet av människans tal.

fon, phon, enhet för hörnivå.

fon, dahomey, ett kwaspråkigt folk i Benin, Gabon, Togo och sydvästra Nigeria, tillhörande ewefolken.

fonem, språkljud som är distinktivt, dvs. används i ett språks ljudsystem för att skilja olika betydelser åt.

fonologi, vetenskapen om språkens ljudstruktur.

fon-, förled, se fono-.

fonetisk skrift, ljudskrift, skrift avsedd att ange uttalet mer exakt än vad vanlig stavning gör.

fonograf kallades den första apparaten som kunde spela in och spela upp ljud.

fontän, springbrunn, vattenkonst, anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte.