inflammation, i vid bemärkelse kroppens försvar mot skadevållande faktorer.

inflammation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: in-flamm-at-ion-en

inflammationshärd [-ʃo`ns-] subst. ~en ~ar ORDLED: in-flamm-at-ions--härd-en

tunntarm, intestinum tenue, del av tarmkanalen mellan magsäcken och tjocktarmen hos ryggradsdjur inklusive människa.

multipel skleros, MS, sclerosis disseminata, sjukdom där härdar (plack) av vävnadsförstöring uppstår i stor- och lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen och synnerverna.

lunginflammation, pneumoni, samlingsbenämning på inflammationer i lungorna av ett flertal olika slag.

signalsubstans, signalämne, ämne som bildas i en cell och har förmåga att påverka, ge en ”signal” till, en annan cell, dvs. framkalla någon ändring i denna cells aktivitet.

hepatit, samlingsbenämning på inflammatoriska sjukdomar i levern.

kortisol, hydrokortison, steroidhormon som bildas i binjurebarken och påverkar bland annat ämnesomsättning och immunförsvar.

normalflora, sammanfattande term för normalt hos människa eller djur påträffade mikrober, i första hand bakterier och mikroskopiska svampar.