1. magnetisering

    magnetisering, M , av ett material är i allmänhet proportionell mot det pålagda magnetiska fältet H.

  2. magnetiseringsström

    magnetiseringsström, elektrisk ström eller strömkomponent som alstrar det magnetiska flödet i en elektrisk maskin eller apparat.

  3. magnetiseringslindning

    magnetiseringslindning, lindning i en elektrisk maskin.

  4. naturlig remanent magnetisering

    naturlig remanent magnetisering, NRM , permanent magnetisering som en bergart vid sin tillkomst får i det rådande jordmagnetiska fältet.

  5. isotermal remanent magnetisering

    isotermal remanent magnetisering, IRM, permanent magnetisering som erhålls när ett material utsätts för ett starkt yttre magnetfält under konstant temperatur.

  6. M

    M, egentligen M, beteckning för magnetisering; SI-enhet ampere per meter (A/m).

  7. binär

    binär, som kan anta ett av två olika värden, ofta betecknade 0 och 1.

  8. paramagnetism

    paramagnetism, svag magnetisering som uppstår hos vissa ämnen, då de utsätts för ett magnetfält.

  9. spontan magnetism

    spontan magnetism, permanent magnetisering som förekommer hos vissa material, t.ex. järn, utan att ett magnetiskt fält lagts på utifrån.

  10. diamagnetism

    diamagnetism hos ett ämne medför att det stöts bort från en magnet.