serum, i allmänt språkbruk benämning på läkemedel framställt ur blod för att användas som motgift vid förgiftningar, se serumbehandling och serumsjuka.

serum, gulaktig vätska som pressas ut när levrat blod långsamt drar sig samman.

serumsjuka, sjukdom som uppkommer efter behandling med serum från annan djurart (jämför serumbehandling).

serumbehandling, behandling med serum från en annan människa eller från ett djur som motgift till en giftig substans som kommit in i kroppen, t.ex. vid ormbett.

serumalbumin, vanlig benämning på albumin i blodserum och blodplasma.

serumprotein, sammanfattande benämning på de proteiner som finns i blodserum.

serumjärn, transportform i blodet för järnjoner bundna till plasmaproteinet transferrin.

serumhepatit, serumgulsot , äldre benämning på hepatit B, en av flera gulsotsformer orsakade av virus som sprids med blod.

serumdiagnostik, en grupp av immunologiska diagnosmetoder i vilka blodserum används.

serum [se´- el. se`-] subst., best. f. ~ el. ~et, sera el. ~ ORDLED: ser-um