atomlära, atomism , ursprungligen uppfattningen att materien ytterst består av små odelbara partiklar, atomer, och att alla naturens förlopp kan förklaras genom dessa atomers rörelse och kombinationer. Den ursprungliga atomläran möter vi under den grekiska antiken. Leukippos och hans lärjunge Demokritos utvecklade under 400-talet f.Kr. en atomistisk kosmologi som i huvudsak skapats för att undgå den filosofiska uppfattningen att all rörelse var skenbar och att verkligheten till sin egentliga natur var orörlig. De antika atomisterna betraktade själva atomerna som oföränderliga och

(81 av 1019 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Anders Lundgren

Litteraturanvisning

Cyril Bailey, The Greek Atomists and Epicurus (1928);
F. Greenaway, John Dalton and the Atom (1966 );
D.M. Knight, Atoms and Elements (1967);
K. Lasswitz, Geschichte der Atomistik vom Mittelalter bis Newton 1–2 ( 1890);
A.G.M. van Melsen, From Atomos to Atom (1952);
M.J. Nye (utgivare), The Question of the Atom From the Karlsruhe Congress to the First Solvay Conference, 1860–1911 (1984);
A.J. Rocke, Chemical Atomism in the Nineteenth Century (1984);
A. Thackray, Atoms and Powers (1970).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, atomlära. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/atomlära