demokratiʹ (grekiska dēmokratiʹa ’folkvälde’, av demo- och efterleden -kratiʹa ’-välde’, av

(11 av 42 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Demokratins mångfald

Ordet demokrati används för att beteckna företeelser på många områden och nivåer av samhället, och det saknas ett strikt och entydigt språkbruk. Man talar t.ex. om ekonomisk demokrati, beslutsdemokrati och demokrati som livsform. Beslutsdemokratin omfattar politisk beslutsdemokrati och organisationsdemokrati. Till organisationsdemokratin räknas sådant som föreningsdemokratin och företagsdemokrati etc.

Den politiska demokratin, som i dag framför allt tillämpas på nationalstatens olika nivåer, kan bestå av en eller flera av de nämnda demokratityperna kombinerade på olika sätt. Vi får därmed flera varianter

(80 av 1160 ord)
  • Författare:
  • Lennart Lundquist

Demokratin under antiken

Demokrati som benämning på en styrelseform uppkom tidigast i Grekland, i slutet av 500-talet f.Kr. Den innebar för grekerna att samtliga vuxna manliga medborgare hade inflytande över stadens styrelse. Undantagna var alltid kvinnor, i staden bofasta utlänningar samt slavar. Det antika demokratibegreppet skiljer sig alltså på flera sätt från vårt, också genom att den antika demokratin var direkt, aldrig representativ, och endast mycket sällan inbegrep tendenser till politiska partier. I Grekland definierades demokrati inte minst av sin motsats, oligarki (fåvälde),

(80 av 768 ord)
  • Författare:
  • Charlotte Wikander

Demokratins utveckling i nyare tid

I praktiken hade demokratiska drag funnits redan i de ”urgermanska” bondesamhällena, på vilkas ting dock endast de fria bönderna fattade besluten. Efter hand differentierades bondesamhället i ett ståndssamhälle, vars indelning återspeglades i de representativa församlingar som rådgjorde och beslutade tillsammans med fursten, i Sverige adel, präster, borgare och bönder, där bönderna var bärare av den gamla styrelsetraditionen. I den parlamentariska demokratins föregångsland, England, samlades den världsliga och andliga aristokratin i överhuset, medan de ofrälse hänvisades till underhuset, som länge dominerades

(80 av 1120 ord)
  • Författare:
  • Nils Andrén
  • Lennart Lundquist

Litteraturanvisning

R.A. Dahl, Demokratin och dess antagonister ( svensk översättning 1999);
J.S. Dryzek, Rational Ecology: Environment and Political Economy ( 1987);
M.H. Hansen, The Athenian Democracy in the Age of Demonsthenes ( 2:a upplagan 1999);
D. Held, Demokratimodeller ( svensk översättning 2:a upplagan 1996);
D. Held, Democracy and the Global Order ( 1995);
K. Jacobsson, Så gott som demokrati ( 1997);
L. Lewin, Folket och eliterna ( 1970);
L. Lundquist, Förvaltning och demokrati ( 1991);
C.B. Macpherson, The Life and Times of Liberal Democracy ( 1977);
Jan Olsson, EU och demokratin (1999);
A. Phillips, Democracy and difference ( 1993);
B. Rothstein, Vad bör staten göra? ( 1994);
F. Sejersted, Demokrati og Rettsstat ( 1984);
H. Tingsten, Demokratins problem ( 7:e upplagan 1971).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, demokrati. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/demokrati