försvarsfrågan handlar om Sveriges behov av försvar. Som politisk fråga har den haft betydelse särskilt sedan riksdagen blivit en politisk maktfaktor. När tvåkammarriksdagen infördes 1866 var kärnan i försvaret alltjämt Karl XI:s indelningsverk, sedan 1812 kompletterat med ”beväringen”, med 30 dagars övningstid.

Från 1860-talet framlades upprepade förslag om reorganisation och förstärkning av försvaret. De gick ut på att indelningsverket successivt skulle modifieras eller avvecklas och försvaret främst bygga på värnplikt och stamanställda. Förslagen hade länge ingen framgång. Lantmannapartiet, som

(79 av 1454 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Nils Andrén
  • Lennart Rönnberg
  • Erik Rossander

Litteraturanvisning

W. Agrell, Alliansfrihet och atombomber ( 1985);
H.C. Cars m.fl., Svensk försvarspolitik under efterkrigstiden ( 1986);
B. Hugemark (utgivare), Neutralitet och försvar: Perspektiv på svensk säkerhetspolitik 1809–1985 ( 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, försvarsfrågan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/försvarsfrågan