Nederbörden över två tredjedelar av de kringliggande kontinenterna avvattnas till Atlanten, och de flesta av jordens stora floder – t.ex. Amazonfloden, Nilen och Mississippi – mynnar där. Trots detta är Atlanten saltare än de övriga oceanerna. Atlantens ytsalinitet är i medeltal 35,4 ‰, mot 34,8 ‰ för hela världshavet. Förklaringen är främst att Atlanten förlorar sötvatten genom avdunstning. Fuktighet förs med den ostliga passadvinden över den smala centralamerikanska landbryggan, där den i stället för att återföras till Atlanten regnar ned i Stilla

(82 av 877 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Håkan Westerberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Fysisk oceanografi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/atlanten/fysisk-oceanografi