Jung [juŋ], Carl Gustav, född 26 juli 1875, död 6 juni 1961, schweizisk psykiater, psykolog och författare, grundare av den analytiska psykologin. Efter medicinstudier i Basel 1895–1900 arbetade Jung 1900–02 som assistent vid Zürichs psykiatriska universitetsklinik och mentalsjukhus under Eugen Bleuler, vidareutbildade sig i psykiatri hos Pierre Janet i Paris 1902–03 samt utförde parallellt därmed experimentella arbeten kring ordassociationer och deras fysiologiska verkan. Detta lade grunden till hans teori om psykiska komplex och ledde till användandet av fysiologiska

(78 av 898 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Suzanne Gieser

Litteraturanvisning

H.F. Ellenberger, The Discovery of the Unconscious: The History and Evolution of Dynamic Psychiatry (1981);
B. Hannah, C.G. Jung – liv och gärning (svensk översättning 1991);
R.H. Hopcke, Jungs psykologi: En resa genom C.G. Jungs samlade verk (svensk översättning 1991);
T. Rönnerstrand, ”Barn- och ungdomslitteraturen ur jungianskt perspektiv”, Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen (1992);
A. Stevens, Jung: Hans liv och verk (svensk översättning 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, C.G. Jung. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/c-g-jung