(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Före 1200

Esternas land var omkring 1200 uppdelat i 14 landskap med egna centrala flyktborgar, men

(14 av 94 ord)

Ordensstaten (1200–1558)

Vid sekelskiftet 1200 tävlade tyskar, danskar, svenskar och ryssar om missions- och exploateringstillfällen även på estniskt område, vars befolkningstal uppskattas till under 200 000. Efter utdragna strider vann tyskarna överhand 1227 och kunde på lokalplanet behålla sin ekonomiska, sociala och kulturella maktställning i

(43 av 294 ord)

Svensk dominans (1558–1721)

Livländska orden stod efter reformationens genomförande inför materiellt, militärt och moraliskt förfall. En ny kraftmätning mellan Ryssland, Danmark, Sverige och Polen–Litauen resulterade i att Estlands ridderskap jämte Tallinn 1561 gav sig under Sverige. Efter utdragna härjningar kunde svenskarna erövra Wieck 1570

(41 av 290 ord)

Under Ryssland (1721–1918)

Pietisters och herrnhutares bildande och förmildrande inflytande på esterna motverkades efter 1740 av brutaliserande övervåld från godsägarna, vilkas rättigheter förstärkts i fråga om polisväsen, jurisdiktion, skola och kyrka. Fullständig livegenskap infördes. 324 adelsfamiljer ägde eller behärskade 1747 350 000 människor. Mot

(41 av 280 ord)

Självständighet (1918–1940)

Först segern i det estniska frihetskriget 1918–20 mot såväl bolsjeviker som balttyskar skapade en grund för den självständiga demokratiska republiken Estland. Genom freden i Tartu 2 februari 1920 erkändes den

(30 av 209 ord)

Andra världskriget (1939–45)

År 1939 uppgick Estlands befolkning till 1 134 000 personer, därav 1 010 000 ester. Genom Molotov–Ribbentrop-paktens hemliga protokoll hamnade även Estland i den sovjetiska ”intressesfären”. Sålunda tilltvingade sig Stalin i september 1939 militärbaser i Estland för 25 000 man. I oktober kallade Hitler ”hem” landets cirka 16 000 balttyskar. Ytterligare

(51 av 320 ord)

Sovjetstyre (1945–91)

Den förnyade sovjetiska ockupationen medförde att ytterligare 5 000 deporterades. Av de sovjetmobiliserade 43 000 esterna återkom endast 5 000 man. SFSR, den ryska sovjetrepubliken, införlivade estniska områden öster om Narva och kring Petseri med ungefär 60 000 människor. De sammanlagda estländska förlusterna under krigsåren belöper sig till över 300 000 människor (inklusive flyktingarna), det vill säga över en fjärdedel av

(61 av 400 ord)

Självständigt igen (1991–)

Estlands fulla självständighet erkändes snabbt av en rad stater, bland dem Ryssland. Det dröjde dock ytterligare två år tills de sista sovjetiska (ryska) trupperna drogs tillbaka. Vid de första president- och parlamentsvalen 1992 utsågs Lennart Meri till president. Därefter har den före detta sovjetpolitikern Arnold Rüütel och Toomas Hendrik Ilves (född 1953), uppväxt i exil i USA, axlat presidentskapet. 2016 blev Kersti Kaljulaid landets första kvinnliga statschef.

image/jpeg

Estland. Kersti Kaljulaid blev 2016 Estlands första kvinnliga statsöverhuvud.

Den mest

(81 av 724 ord)

Medverkande

  • Andres Küng
  • Hain Rebas
  • Li Bennich-Björkman
  • Martin Kragh
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/estland/historia