Statsskick och politik
Estland, som var en del av Sovjetunionen fram till 1991, är
(11 av 38 ord)Statsskick
Estlands grundlag antogs efter folkomröstning i juni 1992. Grundlagen, som till viss del bygger på den gamla från den föregående självständighetstiden 1918–40, anger att Estland är en republik med
(29 av 204 ord)Politiska partier
Estnisk politik präglas av valsamverkan och sedan självständigheten har väljarsympatierna växlat återkommande samtidigt som partier förvunnit och andra uppstått. Även om partierna har olika profilfrågor existerar det mellan
(28 av 197 ord)Politik
År 1988 antog Estlands Högsta sovjet en suveränitetsförklaring, som hävdade att den inhemska lagstiftningen skulle gälla över den centrala, sovjetiska, i de fall dessa stod mot varandra. I oktober samma år bildades Estlands folkfront under ledning av Edgar Savisaar. Den krävde från början frihet i Sovjetunionen och senare frihet från Sovjetunionen. Under 1989 förlorade kommunistpartiet sin monopolställning och nya partier växte fram. Vid det val som hölls till Estlands Högsta sovjet 1990 segrade folkfrontens kandidater
(75 av 535 ord)