Frankrike har tillsammans med USA stått i centrum för utvecklingen av

(11 av 67 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Pionjäråren

Inte den första men den både tekniskt och konstnärligt mest banbrytande filmvisningen inför en betalande publik ägde rum 28 december 1895 i restaurangen Grand Café i Paris. Bröderna Louis och Auguste Lumière demonstrerade då sin uppfinning, Kinematografen

(37 av 263 ord)

Mellankrigstiden

Under första världskriget försvagades Frankrikes filmindustri ekonomiskt och landet förlorade sin världsdominans. Samtidigt blomstrade experimentfilmen på alternativa biografer och filmstudior, bl.a. dadaisten Marcel Duchamp (”Anémic cinéma”, 1926) och surrealisterna Luis Buñuel och Salvador

(33 av 232 ord)

Ockupationstid

Den tyska ockupationen under andra världskriget drev en del regissörer som Jean Renoir i

(14 av 95 ord)

Efterkrigstiden

Efterkrigstiden blev ekonomiskt svår, och 1946 inrättade regeringen Centre National de la Cinématographie (CNC), som bl.a. skulle finansiellt stödja både spel- och dokumentärfilm. Jean Renoir arbetade endast sporadiskt i Frankrike, men Max Ophüls återvände till nya framgångar (”Kärlekens hus”, 1950) och poeten Jean Cocteau slog igenom med ”Skönheten och odjuret” (1946). Två thrillerregissörer med internationell framgång var Clouzot

(58 av 413 ord)

Cinéma du look och senare

1970-talets ekonomiska kris hämmade filmproduktion utan kommersiell bärkraft och producerade en ny fransk filmgeneration med ett postmodernt filmspråk inspirerat av reklam, musikvideor och modefotografi: le cinéma du look. Banbrytande var Jean-Jacques Beineix romantiska gangsterdrama

(34 av 241 ord)

Medverkande

  • Michael Tapper
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Film. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frankrike/film