gruvindustri
gruvindustri, näringsgren som innefattar brytning och behandling av malm (mineral som innehåller brytvärd metall). För gruvbrytningens moderna teknik, se bergteknik, bergsprängning
(21 av 149 ord)Från gruvbrytning till gruvindustri
Sjö- och myrmalm var långt in på medeltiden den viktigaste råvaran för en lågteknisk järnhantering. Först under 1200-talet blev bergsbruket av verklig betydelse för produktion och export av koppar och osmundsjärn, och
(32 av 226 ord)En ny exportprodukt
Den äldre svenska gruvhanteringen var starkt knuten till den inhemska koppar- och järntillverkningen och underkastad samma regleringssystem. Med visst undantag för leveranser till finländska bruk efter 1809 rådde exportförbud på järnmalm till 1857, och först 1864 blev exporten helt fri. Till följd av ökade tekniska krav vid brytningen – och åtföljande krav på större kapitalinsatser – hade vid denna tid mer kapitalistiska ägarformer etablerats. En process var avslutad vilken innebar att bondebergsmän och hyttelag
(74 av 526 ord)Skelleftefältet – ett svenskt Klondyke
Sverige ansågs på 1910-talet vara fattigt på andra malmer än järnmalm. Den gamla kopparbrytningen i Falun hade upphört 1893 och gruvbrytningen i Sala 1908. I Falu gruva upptogs produktion av
(30 av 209 ord)Expansion och förändrade marknadsbetingelser
Leveranser från svenska gruvor svarade vid krigsutbrottet 1939 för över 40 procent av Tysklands järnmalmsförsörjning. Svensk järnmalm blev under kriget ett för tyskarna attraktivt bytesobjekt som möjliggjorde import av strategiska varor för det svenska folkhushållet. När
(36 av 243 ord)Gruvstrejk och gruvdöd
Den hårdnande internationella konkurrensen möttes från de svenska producenternas sida av effektivisering och rationalisering, bland annat genom utökad planerings- och arbetsstudieverksamhet samt nedläggning av mindre gruvor där rationaliseringsmöjligheterna var begränsade. Motkrav från de anställdas sida på slopad prestationslön och förbättrad arbetsmiljö utlöste 1969–70
(43 av 306 ord)Produktionen av bas- och ädelmetaller
Trots problem med låga världsmarknadspriser på metaller under lågkonjunkturen 1975–77 klarade sig sulfidmalmsgruvorna avsevärt bättre än järnmalmsgruvorna genom krisåren. Den svenska produktionen av sulfidmalm har stadigt ökat. I slutet av 1950-talet producerades till exempel omkring tre miljoner ton sulfidmalmsslig per år, i slutet av 1960-talet sex miljoner ton, i slutet av
(51 av 346 ord)