Historia
Indien är ett land med tidig skriftlig dokumentation. Källorna är emellertid dunkla och måste tolkas hypotetiskt fram till den tid då islamisk historieskrivning vann insteg. För
(26 av 183 ord)Vedisk tid (ca 1700–ca 600 f.Kr.)
På induskulturens undergång, troligen under 1700-talet f.Kr., följde en relativt fyndfattig period, i Doabområdet mellan Ganges och Yamuna kännetecknad av en gulaktig, senare
(23 av 162 ord)Magadhaperioden (ca 600 f.Kr.–ca 320 f.Kr.)
Under 500- och 400-talen f.Kr. började större statsbildningar framträda; mest betydande var det nordindiska Magadhariket, vars härskardynastier också förknippats med buddhismens framväxt. Detta
(23 av 162 ord)Maurya- och Kushanarikena (ca 320 f.Kr.–ca 400 e.Kr.)
Magadhariket störtades ca 320 f.Kr. av Candragupta, som snabbt utvidgade sitt område. Väldet nådde sin största omfattning under Candraguptas sonson Ashoka, som bl.a. bedrev en uttalat buddhistisk politik i syfte att hålla sitt välde samman. Det var
(37 av 258 ord)Guptatiden (320–510 e.Kr.)
Under 200-talet e.Kr. blev återigen de nordöstra delarna av Indien dominerande. Kring Pataliputra (Patna) uppkom i
(16 av 110 ord)Harshaväldet och de smärre förislamiska rikena (ca 500–1000 e.Kr.)
I mellersta Indien växte under 500–600-talen ett rike fram under Pulakeshin av calukyadynastin, som kom i konflikt med Pallavariket
(19 av 134 ord)Islamiska riken
På 700-talet hade araberna erövrat Sind, området kring sydligaste delen av Indus, men den egentliga islamiska erövringen av Indien skedde från omkring 1000. Den turkiska dynastin ghaznaviderna behärskade till mitten av 1100-talet Punjab men fördrevs av en afghansk furstefamilj, ghuriderna, som utvidgade det islamiska riket till att omfatta hela norra Indien, där Delhi blev huvudstad. Armén bestod till stor del av turkiska slavar från Centralasien. En slavgeneral, Qutb al-Din Aybak, utropade sig 1206 till sultan och 1211 tillträde en annan,
(80 av 567 ord)Storindien
Medan muslimska riken behärskade norra Indien blomstrade hinduism och traditionell kultur i Sydindien. Efter Calukya- och Pallavarikenas storhetstid ca 600–1000 e.Kr. dominerades Sydindien av Cholariket, som på 1000-talet omfattade Sydindien, delar av mellersta
(33 av 225 ord)Europeisk kolonialism
Indiens roll i världsekonomin hade vuxit successivt under 1500- och 1600-talen. Kryddor, sidentyger, indisk bomull, opium och indigo var några av de varor som efterfrågades i Europa. De arabiska köpmännens monopol på handeln över Indiska oceanen bröts omkring 1500 av portugisiska flottor. Portugiserna skaffade sig med våld fotfäste i bland annat Goa och slöt allianser med sydindiska riken. Hundra år senare mötte de västerländsk konkurrens i brittiska, nederländska och senare också franska handelskompanier. Bland furstestaterna och härskarsläkterna i Indien pågick
(80 av 734 ord)Indisk nationalism
Britternas rasfördomar och överlägsenhetskänsla hade indierna tidigare mött med underdånighet. Under 1800-talet växte emellertid reformtankar fram inom den lilla indiska medelklassen, som bland annat inspirerades av reformrörelsen Brahmo Samaj. Denna byggde på Rammohan Rays tankar om monoteism och av kristendomen influerad humanism med hinduismen som grund. Politiskt krävde Ray en förbättrad författningsmässig ställning för indierna. En annan reformrörelse, Arya Samaj, grundad av Dayananda Sarasvati, ansåg hinduismen som överlägsen andra religioner och var både antikristen och antimuslimsk. Arya Samaj fick stor
(80 av 840 ord)Det självständiga Indien
Det politiskt medvetna Indien är en produkt av mötet mellan årtusendegamla hinduiska och månghundraåriga muslimska traditioner samt västerländska liberala och sekulariserade samhällsteorier, som påverkat Indien under 150 år. Indien blev det brittiska samväldets första republik och en demokratisk modell för kolonierna i Asien och Afrika, samtidigt som större delen av Indiens befolkning levde i över en halv miljon byar präglade av traditionellt levnadssätt, traditionella värdenormer och snäva lokala och sekteristiska lojaliteter. Byborna hade vaga uppfattningar om nationell enhet och parlamentarism.
(80 av 1590 ord)