koʹnsul (latin coʹnsul), antik romersk ämbetsman, under republiken statens högste reguljäre befattningshavare (jämför diktator). Då monarkin avskaffades ca 510 f.Kr. övertogs de flesta av kungens maktbefogenheter av två valda konsuler, som samregerade under en ettårig ämbetsperiod. Konsulernas ämbetsmakt, (jämför imperium) gav dem obegränsade befogenheter att föra befäl

(47 av 331 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Örjan Wikander
Källangivelse
Nationalencyklopedin, konsul. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konsul