marklära, pedologi, edafologi, läran om markens beståndsdelar och de i marken försiggående kemiska, fysikaliska och biologiska processerna och deras inverkan på markens egenskaper. Denna artikel presenterar marklära som

(28 av 198 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ursprung

Redan tidiga jordbrukskulturer hade kunskap om hur jordens bördighet kunde upprätthållas genom svedje- och växelbruk eller genom att man

(19 av 132 ord)

Markläran i Sverige

Geologen och kemisten Albert Atterberg utarbetade 1912 ett klassifikationssystem för jordens textur, vilket har haft stor betydelse för den fysikaliska och

(21 av 145 ord)

Medverkande

  • Tord Magnusson

Litteraturanvisning

F. Scheffer & P. Schachtschabel (utgivare), Lehrbuch der Bodenkunde (12:e upplagan 1989);
O. Tamm, Den nordsvenska skogsmarken (1940);
T. Troedsson & N. Nykvist, Marklära och markvård (1973);
A. Wild (utgivare), Russel’s Soil Conditions and Plant Growth (11:e upplagan 1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, marklära. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/marklära