Matspjälkning hos andra djur
Många encelliga organismer, t.ex. amöbor, tar upp näringspartiklar i cellen genom att blåsor avsnörs från cellmembranet (endocytos), ibland även med hjälp av cilier i en cellmun. Lösta ämnen tas upp också genom diffusion. Kemisk spjälkning sker i membranblåsor (näringsvakuoler) efter förening med lysosomer inuti cellen. Lysosomer är blåsor innehållande enzymer som bryter ned stora molekyler.
Djur har i regel matspjälkningskanal. Den
(61 av 434 ord)Matspjälkningsenzymer
Hos många djur produceras spjälkande enzymer av mer eller mindre förgrenade utbuktningar från matspjälkningskanalen. Ett exempel är kräftdjurens hepatopankreas (mittarmskörtel), som till sin
(23 av 163 ord)Svårsmälta ämnen
Många djur har utvecklat en förmåga att spjälka motståndkraftiga molekyler, t.ex. keratin (hornämne; bl.a. i ryggradsdjurshudens hornlager, hår, fjädrar, klor och naglar), elastin (i bindväv hos nästan alla ryggradsdjur), kitin (bl.a. i det yttre skelettet hos leddjur och i cellväggar hos de flesta bakterier och svampar), vaxer (bl.a. i djurplankton) och cellulosa (bl.a. i cellväggar hos växter). Cellulosa och kitin är de vanligast förekommande polysackariderna på jorden och vaxer upptar en stor del av biomassan i havet.
Keratin kan endast
(80 av 606 ord)