Insikten att månen lyser med reflekterat solljus går tillbaka till de gamla grekerna, till exempel Anaxagoras. De kunde även bestämma månens avstånd och storlek. Teleskopiska månobservationer, som visade kratrarna, inleddes med Galileo Galilei (i ”Sidereus nuncius” 1610). Han kallade de mörka områdena maria (hav, numera benämnda lavaslätter) och de ljusa terrae (land, numera högländer). Mer än 25

(57 av 406 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Björn Davidsson
  • Hans Rickman
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Månens yta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/månen/månens-yta