Det av belgier bebodda södra Nederländerna erövrades av Caesar 57 f.Kr., men gick i praktiken

(15 av 104 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

De nederländska områdenas tidiga historia

Under Karl den store (768–814) expanderade det enade, kristna frankerväldet fram mot Elbe på de hedniska saxarnas bekostnad. Då frankerriket delades genom fördraget i Verdun 843 kom Nederländerna att tillhöra Lothar

(31 av 217 ord)

Utvecklingen mot ett självständigt Nederländerna

Under 1400-talet samlades hela det nederländska området, som förutom Nederländerna innefattade dagens Belgien och Luxemburg, under burgundiskt styre. De burgundiska härskarna, Filip III (den gode) och Karl den djärve, måste emellertid utkämpa hårda strider mot de stora städernas borgerskap. Striderna resulterade 1465

(42 av 297 ord)

Självständighetskampen

Städer i söder såsom Antwerpen, Brygge och Ieper hade biträtt unionen i Utrecht, och Akte van Verlating var avsedd att gälla hela det nederländska området. I praktiken ledde den militära utvecklingen till att spanjorerna befäste sin makt i de södra, ”belgiska” provinserna. De sju provinserna i norr (de så kallade Förenade Nederländerna), Holland, Zeeland, Utrecht, Overijssel, Geldern, Groningen och Friesland, bildade det självständiga Nederländerna, med senare tillägg av provinsen Drenthe.

Nederländerna var från början utsatt för ett dödligt hot från

(80 av 581 ord)

Storhetstiden

Under perioden 1650–72 fanns det ingen ståthållare, utan Nederländerna styrdes av det högre borgerskapet, framför allt i Holland, och deras representanter, ”regenterna”. Borgarnas politiska ställning återspeglade en ekonomisk, social och kulturell utveckling. Nederländerna blev världens ledande handelsnation under frihetskriget. Den ursprungliga handeln med östersjöområdet, Frankrike och Iberiska halvön förblev mycket viktig, men dessutom lyckades nederländarna effektivt kringgå de spanska och portugisiska försöken att hålla Nederländerna utanför handeln med Indien och Fjärran Östern.

(72 av 511 ord)

1700-talets stagnationsperiod

Vilhelm III dog barnlös 1702, och efter hans död återgick makten i Nederländerna till den högborgerliga oligarkin. Holland var fortfarande dominerande, och styret handhades av den holländske rådspensionären. Nu stagnerade emellertid Nederländerna ekonomiskt. Under personalunionen med England hade Vilhelm tenderat att gynna engelska intressen, inte minst i förhållande till den engelska flottan. Det var England (efter 1707 Storbritannien)

(58 av 414 ord)

Nederländerna under 1800-talet

Efter Napoleon I:s fall insattes Vilhelm V:s son som regent, nu som kung Vilhelm I. För att skapa en barriär mot Frankrike sammanfördes Nederländerna 1814–15 med de södra delarna av det en gång samlade nederländska området, dagens Belgien och Luxemburg, till det förenade kungariket Nederländerna. Det visade sig emellertid att de cirka 350 år som gått

(56 av 383 ord)

Världskrig och förlorat kolonialvälde

Statsledningen hade under 1800-talet strävat efter att hålla Nederländerna utanför internationella konflikter, och det lyckades för Nederländerna att förbli neutralt under första världskriget. Kriget innebar emellertid påfrestningar, och det förekom myterier i armén 1918. Politiskt sett fick kriget ett efterspel i en konflikt med Belgien, som ville komma i besittning av områdena vid Scheldemynningen och det holländska Limburg, i princip

(60 av 423 ord)

Nederländerna under 2000-talet

Nederländerna var en av de ursprungliga undertecknarna av Romfördraget och inom ramen för EU har Nederländerna generellt sett engagerat sig för att stärka unionens maktställning i förhållande till de enskilda medlemsstaterna. År 2005 röstade dock medborgarna nej i en folkomröstning gällande godkännandet av EU:s konstitutionella fördrag, vilket innebar att detta först 2009 kunde antas som Lissabonfördraget. Landet har även kommit att inta en mer skeptisk inställning till EU:s fortsatta utvidgning och då framför allt till ett turkiskt medlemskap. År 2002

(80 av 612 ord)

Medverkande

  • Andreas Bågenholm
  • Rune Johansson
  • Örjan Wikander
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nederländerna/historia