Dagens skattepolitik begränsas av samspelet mellan beskattningens utformning och ekonomins utveckling. Under senare årtionden har frågan om hur mycket skatter ekonomin tål varit ett återkommande debattämne. Skillnaderna mellan länder och över tiden antyder att det knappast finns något absolut svar. Två viktiga faktorer är ekonomins internationalisering och skatternas påverkan på de ekonomiska aktörernas beteende, men naturligtvis också medborgarnas värdering av de offentliga tjänsterna

(63 av 447 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Skattereformen

Kritiken av det svenska skattesystemet tilltog under 1970- och 80-talen. Skatteuttaget ansågs ha nått en omfattning som hämmade tillväxten. Särskilt skadlig ansågs progressionen i inkomstbeskattningen vara eftersom den ledde till höga marginalskatter – över 80 % och i extrema fall ännu mer – på en extra arbetsinkomst. I förening med avdragsrätten för ränteutgifter bäddade dessa marginaleffekter dessutom för en snabb ökning av hushållens skuldsättning när kreditmarknaden avreglerades 1985,

(68 av 476 ord)

Medverkande

  • Gunnar Wetterberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Skattepolitik i dag. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skattepolitik/skattepolitik-i-dag