befordra
befordra
befo´rdra verb ~de ~t
ORDLED: be-fordr-ar
SUBST.: befordrande, befordring; befordran (till 1 och 2)
1 (vanl. pass. el.
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
befordra.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/befordra