fäkta
fäkta
fäk`ta verb ~de ~t
ORDLED: fäkt-ar
SUBST.: fäktande, fäktning
1 strida man mot man med stöt- eller
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
fäkta.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/fäkta