kräva
kräva
1krä`va verb krävde krävt, pres. kräver
ORDLED: kräv-er
SUBST.: krävande; krav (till 1 och 2)
1 framföra som sitt krav {→be 1, begära 1
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
kräva.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kräva-(2)