kröka
kröka
1krö`ka verb krökte krökt, pres. kröker
ORDLED: krök-er
SUBST.: krökande, krökning; krök (till 2)
1 göra
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
kröka.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kröka-(1)