plikt
plikt
plikt subst. ~en ~er
ORDLED: plikt-en
1 (känsla av) inre tvång eller drivkraft av moraliskt slag som leder en till önskvärt handlande, trots
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
plikt.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/plikt