ränna
ränna
2ränn`a verb rände ränt, pres. ränner
ORDLED: ränn-er
SUBST.: rännande
1 springa (fram och tillbaka) på ett nervöst sätt el. i onödan {SYN. ranta}: ~ upp och
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
ränna.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/ränna-(2)