studsa

studsa [stut`sa] verb ~de ~t
ORDLED: studs-ar
SUBST.: studsande, studsning; studs


1 slå (mot underlag eller föremål) och därefter fara tillbaka i (ungefär)

(22 av 171 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, studsa. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/studsa