stum
stum
stum´ adj. ~t ~ma
ORDLED: stumm-are
1 som saknar förmåga att tala el. frambringa ljud: dövstum; hon blev ~ av
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
stum.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/stum