trycka
trycka
tryck`a verb tryckte tryckt, pres. trycker
ORDLED: tryck-er
SUBST.: tryckande (till 1,3 och 4), tryckning (till 1 och 3); tryck (till 1--3)
1 genom direkt kontakt påverka med en kraft som är fördelad över en stor del av ytan av (ngt) och vanl. är riktad (mer el. mindre) från kraftkällan mot
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
trycka.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/trycka