blänka
blänka
blänk`a verb blänkte blänkt, pres. blänker
ORDLED: blänk-er
SUBST.: blänkande,
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
blänka.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/blänka