höjd
höjd
höjd subst. ~en ~er
ORDLED: höjd-en
1 utsträckning uppåt dvs. i en riktning som är vinkelrät mot underlaget, vanl. markplanet {→bredd 1, 2djup 2, längd 1}: tröskelhöjd; våghöjd; husets ~ var 30 meter; bergets ~ är 700 meter
BET.NYANSER: a) avstånd uppåt från markplanet el.
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
höjd.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/höjd