svära
svära
svä`ra äv. svär`ja verb svor svurit svuren svurna, pres. svär äv. svärjer
ORDLED: svur-it
SUBST.: svär(j)ande
1 uttala svordom(ar) vid smärta, motgång e.d.
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
svära.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/svära