Katalytisk krackning
Från 1930-talet och framåt har krackningstekniken förbättrats genom att man använder katalysatorer. Först användes naturliga leror, men dessa ersattes så småningom av syntetiska aluminiumsilikater och zeoliter. Med katalytisk krackning kan således processen drivas under mildare betingelser (ungefär atmosfärstryck och 450 °C), vilket bland annat gjort det möjligt att kraftigt öka
Information om artikeln
Källangivelse