Litteratur
I och med persiskans minskade betydelse uppstod 1590–1730 en blomstrande urdupoesi i delar av Sydindien. Under 1700-talet verkade i Delhi en kvartett diktare, ”De fyra pelarna”, bland vilka särskilt Hwaga Mir Dard utmärkte sig. Under trycket av politisk instabilitet förlade många författare och intellektuella sin verksamhet till Lucknow, 1775–1856 huvudstad
Information om artikeln
Medverkande
Gunilla Gren-Eklund
Källangivelse