vikingatåg var de resor som nordiska krigare gav sig ut på från slutet av 700-talet till mitten av 1000-talet.

(19 av 132 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

I västerled

Norska vikingar härjade främst i nuvarande Skottland och Irland. Till en början gjorde de räder på sommaren, men snart började de övervintra

(22 av 155 ord)

I österled

Svenska vikingar gav sig i väg österut. Där kallades de varjager

(11 av 66 ord)

Spår

Det finns en hel del spår av vikingatågen. I klostrens arkiv och

(11 av 65 ord)

Fördjupning: Livet ombord på vikingaskeppen

Det var endast de rikare och mäktiga som hade råd att rusta ett vikingaskepp. Skeppen tog lång tid att bygga. Beslut om att delta i ett vikingatåg fattades därför bara av hövdingen eller stormannen. Om kungen i ett område beordrade ett krigståg kallades detta sätt att samla hela flottan på för ledung.

Varje man som deltog skulle själv ha med sig mat för några

(64 av 455 ord)

Källangivelse
Nationalencyklopedin, vikingatåg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/vikingatåg