öga, hos djur (inklusive människan) ett organ som förmedlar synintryck. I egentlig

(12 av 62 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Olika typer av ögon

De flesta djur har ögon. Det finns fyra grundläggande typer av ögon: kameraögon, fasettögon, spegelögon och pigmentbägarögon. Olika typer av ögon är anpassade för olika behov. Utvecklingen av ögon har drivits av utvecklingen av synstyrda beteenden,

(36 av 255 ord)

Kameraögon

Ryggradsdjur (inklusive människan) samt många ryggradslösa djur (bl.a. flertalet bläckfiskar, snäckor

(11 av 49 ord)

Fasettögon

Hos fasettögon (komplexögon) är den optiska delen uppdelad på ett stort

(11 av 74 ord)

Spegelögon

Hos spegelögon skapas bilden på näthinnan av en krökt spegel bakom

(11 av 39 ord)

Pigmentbägarögon

Pigmentbägarögon (gropögon) saknar fokuserande optik och utgörs av en enkel näthinna

(11 av 41 ord)

Hålkameraögon

Hålkameraögat är en utveckling av pigmentbägarögat där näthinnan formar en pigmenterad

(11 av 54 ord)

Anatomi

(1 av 1 ord)

Näthinnan

Näthinnan (retina) täcker den bakre halvan av ögonglobens insida, innanför åderhinnan. Människans näthinna är ungefär 0,1 mm tjock. Den yttre delen (mot åderhinnan) består av ett lager pigmenterade celler. Innanför pigmentcellerna finns synceller (ljuskänsliga sinnesceller, fotoreceptorer), stavar och tappar. Stavar är mest ljuskänsliga och används vid mörkerseende. Tappar finns hos människan i tre olika varianter och ger färgseende. Syncellerna ligger tätt packade och sätter på samma sätt som de ljuskänsliga punkterna i en digitalkamera en gräns för hur små bilddetaljer

(80 av 635 ord)

Ögats yttre delar

Hos däggdjur (inklusive människan), fåglar och de flesta landlevande kräldjur (ödlor, sköldpaddor och krokodiler) skyddas ögats främre del mot skador och intorkning av ett övre och ett undre ögonlock samt, hos

(31 av 220 ord)

Ögongloben

Människans ögonglob (bulbus oculi) har en nästan sfärisk form och hos vuxna en diameter av ca 24 mm.

Hornhinnan

Ögats främre vägg består av den helt genomskinliga hornhinnan (cornea). Den är rund och kupig, hos människan ca 11 mm i diameter, och 0,5 mm tjock i centrum. Bakom hornhinnan finns den främre ögonkammaren, fylld med kammarvatten. På land utgör därmed hornhinnan gränsen mellan luft och vätska (som har

(68 av 480 ord)

Linsen

Linsen sitter bakom hornhinnan och pupillen, fäst i ciliarkroppen med zonulatrådar. Hos människan är den ca

(16 av 113 ord)

Folklore

Inget annat organ är förknippat med en så rik folklore som ögat (och blicken); ett omfattande troskomplex är onda

(19 av 129 ord)

Medverkande

  • Dan-Eric Nilsson
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Staffan Stenkula
Källangivelse
Nationalencyklopedin, öga. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/öga