öken, landområde som genom mycket låg nederbörd och ofta hög avdunstning kommit att helt eller nästan helt sakna vegetation. Täckande växtlighet saknas i regel men

(25 av 173 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ökentyper och öknarnas utbredning

Faktorer som kan läggas till grund för en indelning av öknar i olika typer är nederbördsmängd, avdunstning och nederbördstyp. Exempel på öknar av olika typ presenteras i tabellen.

Vändkretsöknar bildas av de högtrycksbälten som normalt ligger mellan ca 15° och ca 35° nordlig respektive sydlig bredd. Luftcirkulationen i ekvatorsområdet som regleras av Hadleycellerna norr och söder om själva ekvatorsområdet (intertropiska konvergenszonen) regleras av sjunkande luft som skapar de subtropiska högtryckscellerna (se atmosfären: Vindmönster). I högtrycken sjunker luften och strömmar ut dels

(80 av 692 ord)

Öknarnas klimat

De olika ökentyperna har helt olika klimatologiska förutsättningar, vilket framgår av tabellen.

Den mest använda klimatklassificeringen, Köppens klimatklassificering, är ursprungligen baserad på växtekologiska zoner, lufttemperatur (års- och månadsmedeltemperatur) och nederbörd (års- och månadsmedelnederbörd). I sin nuvarande form är växternas faktiska vattenbehov inkluderat i klassificeringen, vilket är

(46 av 323 ord)

Vattnet i öknarna

Få ökenområden saknar vatten. Dagg, tillfällig nederbörd i form av duggregn och sällsynta häftiga skurar skapar markvatten, grundvatten och tillfälliga situationer med ytvatten. Ökenområden bär ofta mycket tydliga spår av rinnande vatten som har format landskapet, s.k. fluviala landformer.

Nederbörd i ökenområden sker oftast i form av regnskurar från cumulus- eller cumulunimbusmoln. Eftersom marken oftast saknar ett skyddande växttäcke bildas snabbt ytvatten i form av ett yttäckande flöde

(68 av 482 ord)

Landformer i ökenmiljö

Ökenlandskapens unika landformer präglas av en samverkan av avrinning från kortvariga häftiga nederbördstillfällen, sluttningsprocesser, vittringsprocesser och vinderosion. De grundläggande ökentyperna är klippöken (hammada), sten- eller grusöken (reg) och sandöken (erg). Termerna härstammar från Nordafrika och har arabisk bakgrund.

image/jpeg

öken. Klippöken, även kallad hammada, i Monument Valley på gränsen mellan Arizona och Utah i sydvästra USA. Området ligger mellan Klippiga bergen och Sierra Nevada. Det är en regnskuggeöken eftersom de omgivande höga bergskedjorna hindrar fuktiga vindar från Atlanten och

(80 av 854 ord)

Växt- och djurliv

Utpräglade köldöknar är i regel mycket artfattiga. Andra typer av öknar kan däremot hysa ett förhållandevis rikt växt- och djurliv. Både växter och djur måste kunna tåla såväl höga som låga temperaturer och förbruka mycket lite vätska, och växterna måste dessutom kunna lagra upp vätska när sådan förekommer i överflöd.

Växtligheten domineras i regel av låga buskar med små, hårda blad och mycket djupt gående rötter. Denna typ av vegetation är bäst utvecklad i klipp-, sten- och grusområden, där vattenförrådet

(80 av 805 ord)

Medverkande

  • Jonas Åkerman
  • Lars-Erik Åse
  • Ragnar Hall
Källangivelse
Nationalencyklopedin, öken. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/öken