adoption (latin adoʹptio, av adoʹpto ’utvälja’, ’uppta i barns ställe’), att uppta en person som sitt eget barn. Inom kultur- och socialantropologin har termen en vidare mening; adoptionen kan där inbegripa grupper av individer, omfattande hela familjer, klaner och stammar. I icke västerländska samhällen är syftet med adoption vanligtvis att etablera starka band av beroende mellan berörda parter.

Adoption infördes i svensk lag 1917. Den

(65 av 458 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Internationell adoption

Med internationell adoption avses här adoption av barn från utomnordiska länder. Utöver reglerna i 4:e kapitlet i föräldrabalken och i socialtjänstlagen om medgivande gäller i dessa fall också lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption. Internationella adoptioner började komma till stånd efter andra världskriget, bl.a. i

(46 av 325 ord)

Adoption under antiken

Redan i den grekisk-romerska antiken var adoption en etablerad sedvänja, även om dess omfattning och funktion

(16 av 114 ord)

Medverkande

  • Ann-Sophie Gleisner
  • Kristina Widgren
  • Ulla Fredriksson
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Källangivelse
Nationalencyklopedin, adoption. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/adoption