adoption (latin adoʹptio, av adoʹpto ’utvälja’, ’uppta i barns ställe’), att uppta en person som sitt eget barn. Inom antropologin har termen en vidare mening; adoptionen kan där inbegripa grupper av individer, omfattande hela familjer, klaner och stammar. I icke-västerländska samhällen är syftet med adoption vanligtvis att etablera starka band av beroende mellan berörda parter, exempelvis två olika släkter. Adoptioner kan röra vuxna personer eller personer som redan avlidit och som därmed adopteras postumt.

Adoption innebär i ett

(78 av 557 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Internationell adoption

Med internationell adoption avses här adoption av barn från andra länder, i huvudsak utomnordiska och utomeuropeiska länder. Utöver reglerna i 4:e kapitlet i föräldrabalken och i socialtjänstlagen om medgivande gäller i dessa fall också lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer.

Internationella adoptioner av utomnordiska och utomeuropeiska barn började komma till stånd efter andra världskriget i samband med Sveriges bistånds- och missionsinsatser, då svenskar kom i kontakt med barn i nöd som kunde hjälpas till en ny familj i Sverige.

(80 av 585 ord)

Adoptionsdebatten

Ännu på 1960-talet fanns en negativ opinion mot och inställning till internationella adoptioner på både folklig nivå och från myndighetshåll på grund av ett kvardröjande rastänkande och motstånd mot så kallad rasblandning. På 1970-talet försvann dock denna skepsis och ersattes med en syn på internationella adoptioner som en angelägenhet för hela landet och inte bara för dem som själva valde att adoptera. Den omfattande adoptionsverksamhet som ägde rum från 1960-talets slut fram till 2000-talets början kom allmänt att betraktas

(79 av 562 ord)

Den svenska adoptionsforskningen

Adoptionsforskningen i Sverige sådan den uppstod från och med det sena 1960-talet och utvecklades på 1970- och 80-talen hade från början fokus på om de utländska adoptivbarnen knöt an till sina

(31 av 216 ord)

Adoption under antiken

I den grekisk-romerska antiken var adoption en etablerad sedvänja. Adoptionsinstitutet hade i princip som huvudsyfte att säkra en

(18 av 128 ord)

Medverkande

  • Ann-Sophie Gleisner
  • Kristina Widgren
  • Tobias Hübinette
  • Ulla Fredriksson
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Källangivelse
Nationalencyklopedin, adoption. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/adoption