Afghanistaʹn, stat i sydvästra Asien; 650 000 km2, 37,2 miljoner invånare (2019).

(12 av 85 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Afghanistan är ett utpräglat bergslandskap i sydvästra Asien. Den helt dominerande bergskedjan är Hindukush, som sträcker sig i form av en

(21 av 147 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Afghanistan kan indelas i tre geografiska regioner: centrala högländerna, norra slättområdet och sydvästra platån. I likhet med grannländerna Iran i väster och Kina i öster har Afghanistan ett utpräglat bergigt naturlandskap.

Den helt dominerande bergskedjan

(35 av 250 ord)

Klimat

Klimatet är till stor del ett stäppklimat av semiarid typ, som

(11 av 72 ord)

Jordmån

Även jordmånen präglas av landets topografi och ringa nederbörd. Mest förekommer

(11 av 32 ord)

Växt- och djurliv

Växtgeografiskt tillhör Afghanistan det iranska höglandet och är till största delen ett kargt, skogfattigt bergsland med sandöknar,

(17 av 121 ord)

Naturskydd

Afghanistan har två nationalparker Band-e Amir och Ajadalen. Landet har även

(11 av 18 ord)

Befolkning

Alla uppgifter rörande landets befolkning är mycket osäkra. Den senaste befolkningsräkningen var 1979, och efter det har landet befunnit sig i inbördeskrig.

Folkökningen är snabb och 44 procent av befolkningen beräknas vara under 15 år. Landet är tätast befolkat i provinserna kring huvudstaden Kabul. Andra koncentrationer finns främst i Heratområdet i nordväst och i Kunduzdalen i norr. Den bofasta landsbygdsbefolkningen lever oftast i mindre byar

(65 av 447 ord)

Språk

De officiella språken är pashto och dari, en lokal form av persiska.

(12 av 82 ord)

Religion

Sedan en koalition bestående av ett tiotal islamiska gerillagrupper (mujahidin) tagit makten i april 1992 utropades Afghanistan till en islamisk stat. En strängare islamisk regim infördes emellertid med talibanernas maktövertagande i september 1996. I oktober 1997 utropades Afghanistan till ett islamiskt emirat men talibanernas regim erkändes inte internationellt och statsskicket var länge oklart.

Islam ersatte gradvis andra religioner, främst

(59 av 419 ord)

Utbildning

Från 1950-talet och fram till den sovjetiska invasionen 1979 satsade myndigheterna i Afghanistan allt större resurser på utbildning. Behovet är stort: man räknar med att närmare 70 % av landets vuxna befolkning

(32 av 219 ord)

Sociala förhållanden

Mer än 70 procent av den afghanska befolkningen hör till en traditionell samhällstyp, där bonde- och nomadsamhällenas villkor och normer är avgörande. Makthavarna är där jordägare, klanledare och mullor – vilka dock aldrig har utvecklats till en samlad överklass. Inom det traditionella samhället baserades till exempel sjukvården enligt islamisk tradition på allmosor, och den skolundervisning som förekom bedrevs främst av mullorna.

I samband med de reform- och moderniseringsprogram som genomfördes i Afghanistan under decennierna före

(75 av 528 ord)

Näringsliv

Traditionellt är jordbruk och boskapsskötsel de dominerande näringarna i Afghanistan. Den stora utländska närvaron i landet och inflyttningen till städerna under 2000-talet har dock medfört

(25 av 175 ord)

Jordbruk

Cirka 60 procent av befolkningen livnär sig av jordbruk och boskapsskötsel. Mekaniseringsgraden är låg. Odlingsmarken beräknas omfatta 8 miljoner ha, varav mer än hälften uppskattas vara

(26 av 184 ord)

Mineral och energi

Afghanistan är rikt på ekonomiskt viktiga mineral.

Stora fyndigheter av naturgas har påträffats i landets norra delar. På naturgasfälten finns lagrings- och raffineringsanläggningar. Även

(24 av 168 ord)

Industri

Tillverkningsindustrisektorn i Afghanistan är mycket liten. Uppgifter om antalet sysselsatta är osäkra och säsongsarbete är vanligt.

(16 av 108 ord)

Utrikeshandel

Uppgifterna om Afghanistans utrikeshandel är osäkra och reflekterar ett begränsat internationellt

(11 av 70 ord)

Kommunikationer

Landets geografiska förutsättningar gör transporter besvärliga och tidskrävande. Utbyggnad och underhåll av vägnätet kräver stora insatser,

(16 av 111 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Afghanistan är mycket liten (5 tidningsex. per 1 000 inv., 2000). Den första moderna tidningen,

(17 av 109 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Enligt Afghanistans författning från 2004 är landet en islamisk republik och inga lagar får strida mot islams värderingar. Det afghanska folkets viktigaste forum, överordnat parlamentet, är loya jirga ('stora rådet'). Det utgörs av representanter från hela landet och olika intressegrupper. Loya

(41 av 287 ord)

Talibaner och etnisk splittring

Under talibanerna fick Koranen och hadith ersätta en formell författning och demokratin avskaffades i och med att det islamiska emiratet utropades och Mohammad Omar (”Mullah Omar”; 1960–2013) utsågs till amir al-muminin, 'de troendes härförare'. Mot de pashtunska

(37 av 258 ord)

Politik

Landets tredje presidentval hölls i april 2014. I första valomgången fick förre utrikesministern Abdullah Abdullah (född 1960) starkast stöd med 45 procent av rösterna. Då ett avgörande kräver över 50 procent av rösterna, ställdes han i en andra valomgång i juni 2014 mot förre finansministern Ashraf Ghani. Efter denna omgång proklamerades Ghani som segrare men valkommissionens utslag väckte skepsis hos såväl inhemska som utländska observatörer. Inför hotet att regionala

(69 av 482 ord)

Rättsväsen

Det officiella rättsväsendet är uppbyggt enligt västerländska principer, med primärdomstolar, appellationsdomstolar och en högsta domstol. Det grundas på sekulära principer och ska vara oberoende. Samtidigt har islamisk rättslära stor betydelse. Hela systemet är dock underminerat av

(36 av 256 ord)

Mänskliga rättigheter

Även om författningen stadgar att full jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män är de afghanska kvinnorna i praktiken fortfarande kraftigt marginaliserade. Samhället bygger på segregering mellan könen, som tilldelas olika roller och där kvinnornas plats är i hemmen. Även om det numera finns åtskilliga kvinnor i framträdande positioner i de större städerna har det visat sig

(57 av 404 ord)

Försvar

Sedan 1970-talets slut har det rått mer eller mindre inbördeskrig i Afghanistan. Försvarsutgifterna uppgick fram till 1978 till 1,9 procent av BNP. Under 1979 och 1980 mer än fördubblades dessa. År 1978 slöt Sovjetunionen ett vänskaps- och biståndsavtal med Afghanistan (Kina hade redan 1960 slutit ett vänskaps- och icke-angreppsavtal). Den växande oppositionen

(52 av 361 ord)

Litteratur

Afghanistans litteratur är avfattad på flera språk. Stora delar av den klassiska litteraturen på persiska (dari) skapades i vad som nu är Afghanistan; jämför Iran

(25 av 176 ord)

Konst

Afghanistan har genom sitt geografiska läge ständigt utgjort ett genomgångsland för olika asiatiska kulturströmmar. De äldsta

(16 av 114 ord)

Musik

Afghanistans etniska komplexitet avspeglas i de musikaliska förhållandena. Man kan därför inte tala om någon

(15 av 104 ord)

Populärmusik

Populärmusiken i Afghanistan utvecklades under 1950-talet då radion och dess musik kom att få en viktig socialt samlande funktion. En specifik radiostil skapades ur den dramatiska pashtun-stilen, ackompanjerad

(28 av 205 ord)

Förhistoria

Fynd från mellanpaleolitikum har gjorts, men kunskapen om denna och följande faser av stenåldern är ännu (1996) mycket ojämn. Först från ca 4000 f.Kr. finns ett fylligare senneolitiskt material från södra Afghanistan (Qandahardalen).

(33 av 229 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Persiskt och mongoliskt inflytande 300 f.Kr.–cirka 1800 e.Kr

Afghanistans historia präglas av landets geografiska läge – det har blivit genomgångsland för inkräktande arméer och ofta klämts mellan mäktiga grannar. Dock

(22 av 157 ord)

Det stora spelet 1800–1947

Under 1800-talet kom Afghanistan att klämmas mellan sina två mäktiga grannar – det expanderande Ryssland i norr och Brittiska Indien i sydöst. Kampen mellan dessa båda stormakter om det avgörande inflytandet över landet kallas, med

(35 av 249 ord)

Från självständighet till sovjetisk invasion, 1947–79

När Pakistan blev självständigt 1947 gjorde Afghanistan anspråk på de pakistanska områden där den pashtunska befolkningen bor. Durandlinjen hade kluvit det etniskt homogena område som befolkas av pashtunerna i en afghansk och en brittisk del. De afghanska kraven ledde till ett spänt förhållande mellan de båda länderna. Pakistan stängde sin gräns mot Afghanistan, vilket ledde till Afghanistans

(57 av 402 ord)

Afghanistankriget 1979–92

Regimen i Kabul blev alltmer beroende av de sovjetiska civila och militära rådgivarna. I september 1979 störtades Taraki av sin rival Hafizullah Amin

(23 av 154 ord)

Fortsatt sönderfall, talibanvälde och krigsskådeplats

Den nya ledningen präglades av starka etniska och ideologiska motsättningar mellan de krigsherrar som lett olika fraktioner under kampen mot Sovjetunionen. Inbördeskrig utbröt omedelbart och koncentrerades nu till den tidigare skonade huvudstaden Kabul. I avsaknad av en fungerande centralmakt föll landet sönder, och lokala krafter tog över i provinserna. På många håll bredde ett rent banditvälde ut sig. Hösten 1994 trädde en ny militär kraft, den ortodoxt islamistiska talibanmilisen, in på arenan (se talibaner). Talibanerna hade sina rötter i pashtunbefolkningen

(80 av 633 ord)

Utvecklingen under 2000-talet

I vissa avseenden genomgick Afghanistan under 00-talet en positiv omvandling. Landet hade en snabb ekonomisk tillväxt och utbildningsväsendet och hälsovården byggdes ut kraftigt, kvinnornas ställning stärktes och mödradödligheten började sjunka (från en mycket hög nivå). I mitten av decenniet började utvecklingen dock gå kräftgång, främst genom att talibanerna, som kunde organisera sig från fristäder i Pakistan, trappade upp sin väpnade kamp mot den internationella närvaron i Afghanistan. Efter några år hade de etablerat stödjepunkter i stora delar av landet, starkast

(80 av 902 ord)

Medverkande

  • Anders Forsberg
  • Anders Hammarlund
  • Anders Jönsson
  • Ann Wilkens
  • Bo Gyllensvärd
  • Bo Utas
  • Frans af Schmidt
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Johan Callmer
  • Johanna Broman Åkesson
  • Katarina Engberg
  • Lennart Weibull
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Philip Halldén
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Tomas Germundsson
  • Tryggve Kronholm
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Allmänt:
L. Dupree, Afghanistan (1980).
Befolkning:
E. Orywal (utgivare), Die etnischen Gruppen Afghanistans: Fallstudien zu Gruppenidentität und Intergruppenbeziehungen, Beihäfte zum tübinger Atlas des vorderen Orients (1986).
Historia:
O. Roy, L’Afghanistan: Islam et modernité politique (1985);
J. Samuelsson, Islam i Afghanistan (3:e upplagan 1986);
Thomas Jefferson Barfield, Afghanistan: A Cultural and Political History (2010);
Angelo Rasanayagam, Afghanistan: A Modern History (2:a upplagan 2005).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Afghanistan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/afghanistan